Hudinflammationer (mugg, hotspot, tassinflammation, regnskållor)

Ett typiskt symtom vid hudinflammation är rodnande, varm och kliande hud

Hudinflammation orsakas av ett flertal olika mikrober. Det kan vara fråga om bakterier, virus, svamp, jästsvamp eller mögel. Inflammation kan också orsakas av parasiter. Inflammation som orsakats av mikrober vårdas med antimikrobiska medel som dödar mikroberna. Därför rekommenderas provtagning från det inflammerade området för att fastställa vilken mikrob som orsakat inflammationen för att sedan kunna ge exakt rätt vård. Vården kan vara lokal och/eller systemisk. Med systemisk vård menas t.ex. sulfa- eller antibiotikakur som ges t.ex. oralt.

Povidone iodine, hexetidine, mikonazolnitrat och klorhexetidine är exempel på typiska syntetiska antimikrobiska ämnen som förgör ett flertal olika mikrober. Det finns både schampon och hudkrämer som innehåller dessa ämnen. Tyvärr kan de ofta orsaka hudirritation.

Ju fortare en hudinflammation upptäcks, desto bättre blir vårdresultatet. En tidigt upptäckt inflammation kan ofta skötas lokalt utan receptbelagda medel. Vården går ut på att man desinficerar, alltså tvättar, det angripna området rent från sjukdomsalstrande mikrober, samt stryker på antimikrobiska medel.

Inflammationens grad och intensitet avgör hur ofta man bör tvätta och vårda.

Slutresultatet beror på hur bra de vårdande ämnena i vårdpreparatet biter på just den mikrob som orsakat inflammationen. Ibland kan det vara fråga om en ihärdig mikrobstam på vilken de vanligaste antimikrobiska ämnena inte biter. Man bör inte avbryta vården i ett för tidigt skede då detta kan leda till att mikrobernas motståndskraft mot olika antimikrobiska ämnen ökar. Därför finns det risk att en kortvarig vård med varierande preparat förvärrar inflammationen. Undvik tjocka, feta krämer som samlar smuts på inflammationsområdet.

Utmaningar vid hudinflammation

Varje inflammation är en egen individuell sjukdom, fastän det utåt sett kan verka som en och samma åkomma. Typiska hudinflammationer på häst är mugg och regnskållor och på hund är hotspot och tassinflammation. Trots det gemensamma sjukdomsnamnet kan de olika varianterna kräva olika vård beroende på vad det är som orsakat t.ex. hotspot- eller mugg/karledsinflammationen.
 
När inflammationen sprider sig till de djupare hudlagrena kan det alstras sårvätska i hudområdet. Dessa inflammationer är oftast mycket smärtsamma för djuret. Vid djupare hudinflammation, så som furunkulos (tassinflammation) samt vid hotspot-inflammation, kan man försöka lindra åkomman lokalt. Också mugg/karledsinflammation sprider sig lätt till de djupare hudlagrena. Att ta bort hår underlättar vården. Om hudinflammationen är utbredd, långvarig och allvarlig bör en veterinär bedöma situationen samt behovet av systemisk vård. Lokal vård hjälper så länge inflammationen är lokal men det hjälper inte med lokal vård på områden där de verksamma ämnen inte förmår tränga in.
 
Hudinflammation kan utvecklas till ett tätt återkommande problem. Lokala symptom behandlas lokalt och inflammationer som spritt sig djupare behandlas systemiskt. Allergi kan ligga bakom återkommande hudinflammationer. Därför bör eventulla allergier utredas och behandlas på tillbörligt sätt. Problemet vid en återkommande hudinflammation hos djur är den kontinuitet som vården kräver. För att lyckas behövs det oavbruten vård tills inflammationen har lagt sig. Hundar och katter är lättare att sköta då de bor i samma hushåll som ägaren. För att vårda en häst krävs det ofta att ägaren samlar ihop ett team som hjälper till med att sköta för att trygga daglig vård.
 
Med hjälp av en veterinär får du en helhetsbild av ditt djurs åkomma och kan på basen av detta bestämma bästa möjliga vård.

UTSKRIFT PDF INSTRUKTIONER: